23/1 "Вступление России в Таиланде"
Många har hört av sig och undrat om vi verkligen befinner oss någonstans mellan ekvatorn och 20:e breddgraden med tanke på att det är extremt få bilder som kommer ut på hemsidan, i stort sett inga. Först och främst befinner vi oss mellan 20:e breddgraden och ekvatorn, alltså på övre delen av klotet, inte undre. Och klot är det ju inget då rotationen kring vår egen axel tvingar ut ekvatorn och gör klotet eliptiskt. Angående uppladdning av bilder på hemsidan, det är helt enkelt för omständigt att göra med en mobiltelefon. Dessutom är min mobil en modell från 2012 vilket, med branschens nyskapariver, får ses som uråldrig.
Igår blev vi törstiga igen (det är så varmt). Vi var efter en lång nattlig promenad (läs: hängde på ryska diskotek och spenderade alla pengar på olagligt spel och vicious cock fights) tillbaka på rummet vid 00.00 för att dagen efter hoppa ur sängen med tuppen kl 11. Efter mer slapphänt service återvände vi till vår gamla brygga och glänste, badade, åt glass, glänste, pressade, flexade, beundrade varandras karamellisering och glänste. Vi hämtade våra nytvättade kläder och begav oss ut på en lång runda tittyspotting. Vi har valt att kalla det så efter Viktors ivrigt famlande ögon som rapido söker av närområdet likt en radar efter, låt oss säga, fruit shakes. Själv är jag lika ivrit sökande men mer efter syner som frambringar en kvick armbåge i viktors sida för uppmärksamhet följt av pekande och skrattande och en hemsk kommentar. Ibland följs det också upp med en lång ingående utläggning om varför jag blir upprörd över vad jag ser. Bäst på dagens runda var den ca 50-åriga tantelantan som försökte vara sexig i vattenbrynet, men lyckades med allt annat. Likt en illa däran medelstor val sprattlade kvinnan i det grunda vattnet i försök att inta den ena snaskiga posen efter den andra allt medan våg efter våg svepte runt hennes triacylglycerolstinna kropp. Böjd framåt med viktor hållandes mitt hår insåg jag mellan hulkningarna att jag var den ende som reagerade. Efter 5mg desloratadine kunde jag utesluta att de handlade om allergi. Vi får väl aldrig veta vad det var som gjorde mig så dålig.
För er som gjort sig förtjänta av vykort eller för de som ändå får ett för att jag anser mig ha vinning av att skicka till, kan jag glatt meddela att korten lades på lådan igår. De är daterade den 14/1 jag har bara inte orkat gå till lådan, men igår hyrde vi tvåhjuliga fordon som tog oss de slitsamma 100m till lådan. Det blev värsa färden och då vägarna här är nästan oframkomliga. Endurofeelingen infann sig snabbt och jag körde vilt och snabbt med livet som insats. Tanken på att välta och repa den redan legendariska karamelliserad kokoskropp som är mitt trademark gjorde mig alldeles yr och studvis svimfärdig. Men, som jag alltid påpekar för svärmor: Ju fortare man kör desto snabbare är faran över! Viktor svettades ymnigt och menade på att det hela var galenskap och att det kunde "sluta illa". Han lipade när han snörvlade fram sina ursäkter för den tragiskt lama söndagskörningen. Jag förstod att han menade allvar och ett mörkt parti på hans ljusbeiga shorts gjorde lät mig förstå att rädslan var autentisk.
Jag har tidigare nämnt de ryska turisterna i mindre smickrande framställning. Jag är inte unik (med det). Våra vänner på resemagSinet Vagabond har gjort liknande observationer. Jag delar här med mig av deras och Per J Anderssons intryck av våra sköna vänner i öst.
"VI HAR FÅTT ETT NYTT hatobjekt på semestern: ryska turister. De ler aldrig, är högljudda, beter sig illa mot andra turister och lokalbefolkningen - och de verkar tro att de äger världen. Kan ingen säga åt dem att hålla käften, ta seden dit de kommer och bete sig som folk? Jag har själv sett dem på semester i indiska Goa och på Maldiverna - och jag har fått rapporter från kollegor och vänner som besökt Cypern, Turkiet och Egypten. Överallt: ryssar som beter sig illa. Till och med ryska Pravda har skrivit om ryssarnas impopularitet utomlands - och då måste det ju vara sant. De har gott om pengar och bor femstjärnigt. Kvinnorna balanserar på sylvassa höga klackar, har fina smycken runt halsen och svindyra kläder. Killarna är tjocka, har Rolexklockor i guld och dyraste mobiltelefonen. På buffén roffar de åt sig mer än de kan äta, utan tanke på att deras medresenärer blir utan mat. De är för fulla, för skrikiga - för mycket! - samtidigt som de är extremt snåla med dricks. ALLT DET JAG SKRIVIT hittills är på sätt och vis sant. Samtidigt är det förstås extremt fördomsfullt. Beter sig verkligen alla ryssar så här? Kan man prata om ett ryskt beteende? Kanske grundar sig mina och mina vänners observationer på att vad vi sett hos en procent av alla ryska turister. Förr hade amerikaner och tyskar likadant semesterrykte. Ingen ville ha dem bredvid sig vid poolen. Vi tyckte det var rätt åt dem. Tillhörde man länder som hade gjort sig skyldig till judeutrotning och Vietnamkrig fick man vara beredd på arga sidoblickar. Kanske påverkades skitsnacket också av amerikanernas och tyskarnas faktiska beteende som turister. De var ju så högljudda och så oblyga, så breda om baken och så smaklöst klädda! Usch. Men senaste … säg 10-15 åren har det varit ganska tyst om smaklösa amerikaner och självgoda tyskar som vi möter på semesterorten. Tack vare en allt enhetligare global kultur har vi blivit allt mer lika varandra - även om jag är osäker på om de blivit ödmjukare eller vi blivit buffligare. VI SKA VARA GLADA ATT att vi fått nya hatobjekt. Att skälla på amerikaner och tyskar känns gammeldags. Att skälla på ryssar känns modernt. Att det är fritt fram att hata ryssar hänger förstås samman med att vi inte längre tycker synd om dem, som under Sovjettiden (då de dessutom var så få utanför egna militärpaktens gränser). Visserligen sjunker Rysslands medellivslängd, ökar alkoholismen och tilltar eländet, men det är ju deras eget fel. Ryssarna har expansionsplaner och stormaktsambitioner. Därför är det fritt fram att tycka illa om dem. Ryssarna har dessutom en annan stil och smak vi. De är ju så högljudda och så oblyga, så breda om baken och så smaklöst klädda! Usch."
